Sök:

Sökresultat:

9824 Uppsatser om Styrdokument för skolan - Sida 1 av 655

Demokrati i skolan : en studie av skolans styrdokument frÄn 1878 till 1994

Demokrati i skolan har en framskjuten plats i dagens skoldebatt, vilket gör det intressant att följa hur begreppet demokrati anvÀnts och tolkats idag men ocksÄ historiskt sett. Jag har valt att studera begreppet demokrati i skolan och söka svar pÄ frÄgor om hur demokrati uttryckts i de olika styrdokument som funnits för den obligatoriska skolan bakÄt i tiden ocksÄ hur den demokratiska fostran vÀntats gÄ till samt vad i samhÀllet som pÄverkat demokratistrÀvandena för skolans del under olika tidsperioder. För att svara pÄ frÄgorna har en dokumentstudie gjorts, dÀr styrdokument för skolan frÄn slutet av 1800-talet och fram till idag samt annan utbildningshistorisk litteratur gÄtts igenom. Med hjÀlp av denna senare litteratur har en allmÀn historisk bakgrund givits. De uttryck för demokrati somjag funnit i de studerade styrdokumenten har tolkats efter ett schema vilket kombinerar tvÄ dimensioner av begreppet nÀmligen form-funktion och kollektiv-individ.

FlersprÄkiga elever i en ensprÄkig norm Konstruktioner av kategorin svenska som andrasprÄkselever i skolans styrdokument

Masteruppsats, SVA240, 30 hpÄmne: Svenska som andrasprĂ„kTermin: Vt-2015Handledare: Anna LyngfeltExaminator: Benjamin Lyngfelt.

Styrdokumenten i skolan- en skolas lokala lÀroplansarbete

Skolans styrdokument har varit pÄ tapeten sedan den"nya"lÀroplanen Lpo-94 kom. LÀnge har diskussioner om det nya mÄlrelaterade betygssystemet pÄgÄtt pÄ skolorna mellan lÀrare och skolledare och Àven pÄ kommunal nivÄ. Denna lÀroplan innehÄller mÄnga nya uppgifter för skolan i sig och Àven för lÀraren och eleverna. FrÄgan om vad som skall göras, och hur, har ofta dykt upp hos mÄnga lÀrare och det Àr det som jag har riktat in mig pÄ. Hur ska man och hur har man tolkat lÀroplanen.

MĂ„ngfald i skolan : riktlinjer och implementering

Syftet med uppsatsen Àr att studera styrdokument- frÄn nationell till lokal nivÄ- vad gÀller synen pÄ etnisk och kulturell mÄngfald i skolan. Min ambition Àr Àven att med utgÄngspunkt frÄn befintliga styrdokument undersöka hur skolledare pÄ en skola i Eskilstuna tolkar styrdokument betrÀffande mÄngfald samt hur de tillÀmpar sina tolkningar i verksamheten. Samspelet mellan mÄngfald som direktiv samt dess förverkligande Àr sÄledes uppsatsen röda trÄd. Studien har inspirerats av det hermeneutiska perspektivet och nÀrmar sig mÄngfaldsbegreppet genom textstudier och intervjuer.Studien visar för det första att Lpo94, Eskilstuna kommuns skol- och verksamhetsplan framhÄller vÀrdet av kulturell och etnisk mÄngfald. Dock kan ingen definition pÄ mÄngfaldsbegreppet utrönas.

Demokrati i utbildningsvÀsendet : En jÀmförande lÀroplansstudie av den demokratiska vÀrdegrunden inom samhÀllskunskap i Ryssland och Sverige.

Denna uppsats jÀmför vÀrdegrunden mellan de svenska och de ryska styrdokumenten för skolan, med fokus pÄ samhÀllskunskapen för gymnasiet, för att göra en jÀmförelse över vilken roll de demokratiska vÀrdena har i lÀndernas lÀroplaner. Avstamp tas i lÀndernas utbildningshistoria och den demokratiska kulturen undersöks med koppling till den demokratiska processen, de demokratiska drivkrafter och med hÀnsyn till relevanta politiska ideologier med fokus pÄ liberalismen. I resultatet presenteras hur svenska och ryska skolans styrdokument Àr utformade. Deras vÀrdegrund undersöks ur en liberaldemokratisk synvinkel för att spÄra den demokratiska vÀrdegrunden. Detta görs för att jÀmföra de olika lÀndernas styrdokument för skolan. Konstitutionerna blir viktiga för analysen dÄ samhÀllets vÀrdegrund och skolans vÀrdegrund visar sig knutna till lÀndernas konstitutioner. Skolan undersöks för att utbildningsvÀsendet Àr den del av staten som formar de framtida medborgarna.

Ett nedslag i skolans vardag : Vad hÀnder nÀr skolans styrdokument möter vardaglig praxis? En studie kring lÀrares och elevers tal och handlanden med fokus pÄ genus, sexualitet och etnicitet

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad som hÀnder nÀr officiella ideal om jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet möter vardaglig praxis i den svenska skolan. Genom att intervjua elever och lÀrare har jag fÄtt deras syn pÄ frÄgor som rör jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet i deras tanke och praktik. För att kunna fÄ en mer nyanserad bild utav informanternas berÀttelser har jag Àven varit pÄ den skolan dÀr studien bedrivits för att genomföra observationer samt lÄtit eleverna i klass 8 skriva en kort uppsats om deras tankar kring jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet. Min undersökning visar att de styrdokument som skolan har betrÀffande dessa frÄgor inte tas tillvara pÄ gemensamt sÀtt för lÀrarkÄren. Konsekvensen av detta kan förstÄs av att mÄnga elever inte har sÄ stor kunskap om begreppen eller verktygen att se dess verkan i deras egen vardag.

Eleven i dokumenten : En textstudie om eleven i styrdokumenten ur ett individ- och grupperspektiv

Skolan styrs av olika styrdokument, dessa dokument finns pÄ nationell- kommunal- ochskolnivÄ. Det Àr kommunen som ansvarar att upprÀtthÄlla mÄlen som stÄr skrivna i de olikastyrdokumenten. Syfte med arbetet Àr att studera texterna som styr skolan, specifiktförÀndringen av begreppet elev. Studien fokuserar pÄ eleven i tre styrdokument, SOU1992:94, Lpf 94 och en kommunal skolplan. Metoden som anvÀnds Àr textanalys med tvÄinriktningar, innehÄllsanalys och diskursanalys.

Friluftsliv i skolan : En kvalitativ studie om vad elever i Ärskurs nio lÀgger i begreppet friluftsliv

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ med utgÄngspunkt frÄn Aaron Antonovskys KASAM-begrepp och Skolverkets styrdokument vad grundskoleelever lÀgger i begreppet friluftsliv samt vad de anser om friluftslivsundervisningen i skolan.FrÄgestÀllningar:Vad lÀgger elever i Ärskurs nio i begreppet friluftsliv?Vad tycker elever i Ärskurs nio om friluftsliv i skolundervisningen?Studien Àr en samhÀllsvetenskaplig undersökning, konstruerad utifrÄn en kvalitativ metod för att undersöka hur friluftsundervisningen upplevs i skolan. Studien har utgÄtt ifrÄn de fyra forskningsetiska principerna inom humanistisk och samhÀllsvetenskaplig forskning, det vill sÀga informationskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet och samtyckeskravet.Undersökningen har genomförts pÄ en grundskola med tydlig profilering i Àmnet Idrott och HÀlsa. Skolan ligger i sydvÀstra delen av Sverige, dÀr tio stycken elever, fem flickor och fem pojkar, i Ärskurs nio har besvarat en skriftlig enkÀt.Resultatet i min studie tyder pÄ att de allra flesta eleverna Àr nöjda med undervisningen i Àmnet Idrott och HÀlsa i skolan, sÀrskilt friluftsundervisningen, dÄ de fÄr praktisera detta moment mycket, ifrÄn förskoleverksamhet upp till Ärskurs nio.Jag diskuterar resultatet utgÄende frÄn Skolverkets styrdokument, lÀroplanen för grundskolan Lgr 11, och Antonovskys KASAM-begrepp..

Gymnasieelevers uppfattningar om dans i skolan

Syftet har varit att undersöka och beskriva gymnasieelevers uppfattningar om dans i skolan samt om dessa prÀglas av sociala relationer och kulturella bakgrunder. Genom enkÀter med 108 elever och intervjuer med fem elever vid en gymnasieskola har vi samlat information. Undersökningarna Àr utförda hos elever med skilda och ofta knappa erfarenheter av dans i skolan. Resultaten har visat pÄ samband mellan deras uppfattningar och tidigare erfarenheter av dans. MÄnga upplevde dans som positivt men saknade en personlig relation till dans i skolan.

Koreografen, dansen, skolan: Hur dansförestÀllningar kan relateras till gymnasieskolan

Studiens syfte Àr att undersöka relationen mellan dansförestÀllningar, skapade för att visas för gymnasieelever, och gymnasieskolans verksamhet. Syftet Àr Àven att undersöka hur koreograferna till dessa förestÀllningar anvÀnder sig av gymnasieskolans styrdokument, vad koreograferna tÀnker om lÀrares syn pÄ en dansförestÀllnings relation till gymnasieskolan samt vilka relationer författaren ser mellan förestÀllningarna och styrdokumenten. I studien anvÀnds kvalitativa intervjuer med tre koreografer och observationer av dansförestÀllningar som koreograferna skapat. Resultatet visar att ingen av koreograferna anvÀnt sig av skolans styrdokument nÀr de skapat förestÀllningarna, tvÄ av koreograferna kan dock tÀnka sig att göra det. FörestÀllningarna relateras istÀllet till skolans verksamhet genom koreografernas uppfattningar om ungdomars liv och genom uppfattningen att skolelever bör fÄ se dans.

Varför ska vi dansa i skolan?

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva, analysera och synliggöra lÀrares reflektioner om dans som kunskapsomrÄde och pedagogiskt verktyg i grundskolan. I bakgrunden presenteras begreppet dans i skolan och dess fem aspekter, dansen ur ett pedagogiskt syfte och vad som stÄr om dans i styrdokumenten. Vi tar upp tidigare och pÄgÄende forskning inom dans, rörelse, estetik och lÀrande. Undersökningen har genomförts med kvalitativa intervjuer med sex grundskolelÀrare i andra Àmnen Àn dans. Uppsatsen resulterar i att samtliga lÀrare nÀmner positiva effekter av dans bÄde som eget Àmne och integrerat i det övriga lÀrandet.

Skolkultur och stödundervisning

Syfte med undersökningen var att undersöka hur en gymnasieskola arbetar med stödundervisning och hur den skolkultur som finns pÄ Skolan pÄverkar stödundervisningens utformning. Studien Àr en form av deskriptiv fallstudie och de metoder som anvÀnts Àr observationer, intervjuer med en speciallÀrare och en ledningsperson samt granskning av styrdokument och rapporter. Studiens resultat tyder pÄ att skolkulturen pÄ den undersökta Skolan har inverkan pÄ administreringen av stödundervisningen, samt att denna inte Àr tillrÀcklig..

Hantverksteknik F och gesÀllprov, finns det likheter?

Det hÀr arbetet Àr en undersökning som baseras pÄ en dokumentanalys. Analysen Àr gjord pÄ dels Hantverksteknik F och gesÀllbrevsprovet för frisör respektive lÄssmed. I uppsatsen jÀmförs dessa styrdokument med gesÀllbrevet. Finns det nÄgon samstÀmmighet mellan dessa olika styrdokument? I resultatet framgÄr att det finns en korrelation mellan skolans styrdokument som i detta fall Àr Hantverksteknik F och gesÀllbrevsprovet för frisör och lÄssmed.

JÀmförelse av betygssystem, betyg och bedömning i den ryska och den svenska skolan

I min studie ville jag jÀmföra synen pÄ bedömning och betygsÀttning, deras syfte och utformning i den svenska och i den ryska skolan. Jag kom fram till att det finns stora skillnader i bedömningsarbetet mellan den svenska och den ryska skolan och att bÄda skolsystemen genomgÄr i dag stora förÀndringar. Den svenska grund- och gymnasieskolan fÄr nya styrdokument. Syftet med denna reform Àr att anpassa utbildningen till moderna samhÀlleliga krav och höja kunskapsnivÄn hos elever i alla Ärskurser. Det ryska skolsystemet har genomgÄtt stora förÀndringar under sista tvÄ decennierna och fortsÀtter att moderniseras.

Elevinflytande en frÄga om att se det stora i det lilla?

Skolverket (2005) menar att den svenska skolan behöver en gemensam mÄlsÀttning dÄ det gÀller arbetet med inflytande i skolan. Forskare i Àmnet Àr eniga om elevinflytandets goda verkningar, men skiljer sig i uppfattning om vilka förutsÀttningar som krÀvs, hur omfattande arbetet med elevinflytande i skolan bör vara och hur det kan utformas. SkolÀmnet hem- och konsumentkunskap bygger pÄ fyra perspektiv som skall genomsyra undervisningen. Syftet med Àmnet hem- och konsumentkunskap Àr att skapa erfarenheter inom fyra kunskapsomrÄden nÀmligen social gemenskap, mat och mÄltider, boende samt konsumentekonomi. Skolans styrdokument Àr tydliga med att elevinflytande skall vara ett inslag i skolan.

1 NĂ€sta sida ->